Skärgården

Det skymmer över Sälöfjorden – men solen återkommer.

Det ser då mörkare ut under vattenytan. Området torde vara det mest övergödda och förstörda i Bohuslän. Som ett resultat av detta har ålgräsängarna slutat att fungera, där ålen fångades, där horngäddorna  lekte och där dessa då fångades av havstruten. Ålgräsängarna betades av rastande sångsvanar, som då lät höra sin svanesång under höst och vinter. Även knölsvanen betade där, men de får nu nöja sig med de grönalger som förkvävt ålgräset. Under hösten livnärde sig kniporna av ålgräsets frön, men också av de mängder av små snäckor som klängde kring ålgräsets blomställningar och sudarens långa trådar. Eftersom ålgräsets blomställningar flöt uppe vid vattenytan kunde också simänderna utnyttja denna föda.

                 Den i de 15 miljömålen uttalade målsättningen, att återställa 1940-talets förhållanden, innebär att detta rika ekosytem skall återställas. Hur detta skall kunna gå till, kunde informeras om i det naturrum som förslagits vid Instö ränna. Där finns en provtaningsstation med regelbundna provtagningar och kontroll på det vanligtvis söder ifrån kommande vattnets kvalité. Det strömmande vattnet ger det syre som fordras så att fisk och bottendjur ännu finns kvar. Där finns då också musselätande ejdrar och fiskätande skarvar, skrakar och sälar. Där har också de nattaktiva hägrarna en sovplats på dagen.

                 Just här, på denna lättillgängliga plats, med möjlighet till närobservationer både över och under vattenytan året runt, skulle skolklassernas elever kunna informeras om vad dagens vuxna måste vidta för åtgärder, för att barnen – eller kanske deras barn – någon gång i framtiden skall kunna få uppleva den havets biologiska mångfald, som fanns ännu för 50 år sedan.

Läs mer:

Skärgårdens utveckling från 1940 - 2027

1867            Ejderjakt

1964.            Natur i Solberga. Sid. 13-22 ur Axelsson, J. (red.):Solberga - en sockenskildring. Solberga hembygdsförening

1965.            Studier över rastande och övervintrande sjöfågel i södra Bohusläns inre skärgård. Vår Fågelvärld 24(2):107-132.

1968.            Inventering av rast- och övervintringsplatser för vadare och sjöfågel i Göteborgs och Bohus län. Del II. Slutrapport med förslag till reservat eller fågelskyddsområden. 81 sid.

1976.            Food and feeding grounds of the Goldeneye Bucephaka clangula (L.) on the Swedish west coast. Ornis Scand. 7:91-112.

1978.            Djurlivet i sommar- och vinterskärgård. Sid. 20-38 ur Sjöberg, J.E. (red.): Mellan älv och fjord. Torsby, Harestads och Lycke hembygdsförening

1998-10-27. Närsalter i Göta älvs estuarium med ekologiska konsekvenser för kustvattnet.

1999-07-21. Levande skärgård: Övergödning – förslag till åtgärder.  

1999-08-23. Levande skärgård: B -Boende och verksamheter och F - Friluftsliv. - Uppdragsgivare: Naturskyddsföreningen i Kungälv.

2004. Nutrient loading and reduction from source-lake to sea.  VATTEN 60(1): 1-11.

2005-12-01  Naturrum i Skärgårdsriket. Kungälvsornitologerna 12(2):5-9.

2006-03-08. 8 fjordar Natur - fiske - miljö en kunskapsöversikt. Remissutgåva september 2005. Synpunkter

2007-03-01  Marina vid Vallhamn, synpunkter